Del 15
28 december 1520
Gustav Eriksson är på väg från Mora längs Västerdalälven mot Norge. Allt hopp om att vinna dalkarlarna för en revolt mot kung Kristian är ute. I Sverige är Gustav inte längre säker. Kanske kan han få en fristad i Norge under en tid. Vad som sedan går att göra har nog Gustav bara vaga föreställningar om vid denna tidpunkt. Förmodligen måste han gå i landsflykt. Kanske kan han ta sig till Lübeck? Hans framtidsutsikter är i alla händelser mörka. Kommer han ens att överleva nästa natt i ett ödetorp eller en snötäckt fäbod?
Här hade historien om Gustav Eriksson ha kunnat sluta. Hans öden hade i så fall inte känts till av eftervärlden. Vem bryr sig om en landsflyktig motståndsman från 1500-talet?
Men genom ett ett ödets nyck eller Guds försyn så kommer den fortsatta utvecklingen att spela Gustav i händerna på ett ganska remarkabelt sätt. En serie händelser inträffar nu som bit för bit för Gustav tillbaka i händelsernas centrum och sisådär två och ett halvt år senare gör honom till Sveriges kung.
Men det anar ingen den här mörka midvinterdagen i västerdalarna anno 1520…